Frågor och svar om mistel

Hur vanligt är det med mistelbehandling vid cancer?

• mistelbehandling hör till de vanligaste komplementärmedicinska behandlingarna i Mellaneuropa
• det finns en lång klinisk erfarenhet - mistelpreparat har använts sedan 1920-talet

Finns det forskning om mistelpreparat?

• Ja, mycket.
• Mistelpreparat hör till de bäst undersökta komplementärmedicinska metoderna
• Det finns hittills 105 kliniska studier gjorda om antroposofiska mistelpreparat
• Det finns även en del andra mistelpreparat på marknaden i Mellaneuropa – även dessa är undersökta i studier, de rapporteras dock inte här
• Av de 105 kliniska studierna är
  • 31 prospektiva (framåtblickande) jämförande studier, varav 19 randomiserade (lottade) studier – som anses ha mest beviskraft
  • 35 kohortstudier/fallserier (13 prospektiva, 17 retrospektiva (bakåtblickande), 5 oklar design)
  • 39 retrospektiva jämförande studier med kontrollgrupp (4 av dem retrolektiva)

Vad är bevisat?

När man väger in kvaliteten i de olika studierna har man bäst bevis för att mistelterapi

• ger förbättrad livskvalitet
• minskar biverkningarna av sedvanlig cancerbehandling (operation, cellgifter, strålbehandling)

Vad är resultaten av de prospektiva jämförande studierna?

Dessa studier bedömer man har högst bevisvärde.
”Statistiskt signifikant” betyder att man är säker på att resultatet inte har orsakats av slumpen
”trend” (positiv eller negativ) betyder att resultatet är inom ramen för slumpen

I 31 prospektiva jämförande studier undersökte man påverkan av mistelterapin på tumörsjukdomen. Det rör sig om 19 randomiserade (lottade) studier och 12 icke-randomiserade studier.

• sammanfattningsvis har 24 studier ett statistiskt signifikant positivt resultat i minst en klinisk relevant parameter, 6 studier visar en positiv trend, 1 studie visar en negativ trend.
• Överlevnaden undersöktes i 22 studier
  • 11 fann en statistisk signifikant fördel för mistelbehandlingen
  • 10 visade en positiv trend
  • 1 studie visade en negativ trend (det är den studien man brukar citera för att visa att mistelbehandling är farlig)
  • en studie visade att fördelen för överlevnad tilltar med tiden för mistelbehandling
• sjukdomsfri tid innan återfall/återfall undersöktes i 5 studier
  • 3 studier visade en statistisk signifikant fördel för mistelterapin
  • 1 studie visade ingen effekt
  • 1 studie visade en negativ trend (samma studie som hade en negativ trend vid överlevnad och brukar citeras för att visa att mistelbehandling är farlig)
• tumörminskning undersöktes i 4 studier
  • 2 studier visade en statistisk signifikant positiv effekt
  • 1 studie visade en positiv trend
  • 1 studie visade ingen effekt
• livskvalitet och coping förmåga undersöktes i 9 studier
  • 7 studier visade en statistisk signifikant positiv fördel
  • 1 studie visade en positiv trend
  • 1 studie rapporterade inga resultat angående detta (samma studie som fann en negativ trend vid överlevnad och tid till återfall)
  • in en av studierna fann man att positiva coping strategier och mistelterapi har en synergistisk effekt dvs positiv inverkan på varandra
• minskning av biverkningar av cellgiftsbehandling, strålning, operation och därmed sammanhängande förbättrad livskvalitet undersöktes i 8 studier
  • 6 studier rapporterar en statistisk signifikant fördel för mistelterapin
  • 1 liten pilotstudie fann ingen skillnad för livskvaliteten men en signifikant minskning av hämningen av aktiviteten hos NK-Celler (natural killer cells)
  • 1 studie rapporterade mindre vanliga biverkningar av 5-FU (ett vanligt förekommande cellgift) och en förbättring av livskvaliteten
  • därutöver rapporteras i en av studierna att man kunde ge högre doser av cellgifterna Cisplatin och Holoxan när patienterna tog mistelpreparat pga att patienterna fick mindre biverkningar (till antal och allvarlighetsgrad)
• Toleransen var för det mesta god. 1 fall av nässelutslag och angioödem rapporterades. Därutöver rapporterades inga större biverkningar. Mindre och spontant avklingande symtom var rodnad, lätt svullnad, klåda och smärta vid injektionsstället samt lätta influensaliknande symtom och feber. I 1 studie ledde den intrapleurala användningen mot pleuraexsudat (vatten i lungsäcken) till klart mindre biverkningar (smärta, feber, sveda) i mistelgruppen jämfört med de konventionella preparaten Doxycyclin, Meperidin und Lidocain

Med vilka olika studiemetoder har man kliniskt forskat kring mistelpreparat?

• fallserier och s k kohortstudier ffa för att få svar på frågan
  • om och hur ofta en tumör minskar under pågående mistelbehandling
  • om mistelbehandling kan ha effekt på allmäntillståndet
• prospektiva jämförande (randomiserade och icke randomiserade studier) samt retrospektiva jämförande studier (prospektiv betyder framåtblickande dvs man sätter in en behandling och undersöker sedan vad som händer, retrospektiv betyder att man undersöker i backspegeln vad som har hänt med de patienter man har behandlat, randomisera betyder att man lottar ut vilka patienter som får en viss behandling). I dessa studier jämförs sjukdomsförloppet under mistelbehandling utan eller med annan behandling
• alla dessa studiemetoder har sina specifika för- och nackdelar, möjligheter och inskränkningar som man måste vara medveten om när man tolkar deras resultat
• Det finns en hierarki i dessa studiemetoder och i dagens läge anses de prospektiva jämförande randomiserade studierna ha mest beviskraft. Denna rangordning är delvis omdiskuterad i kända internationella medicinska tidskrifter och det finns många läkare och forskare som befarar att man bortser från viktig kunskap om man underskattar värdet av de övriga studiemetoderna.

Hur är kvaliteten i studierna?

• Det finns en hel del mycket välgjorda studier som uppfyller dagens krav på god forskning, dessa bekräftar de tidigare positiva resultaten.
• studierna har varierande kvalitet och särskild de äldre studierna måste kritiseras för att deras kvalitet inte motsvarar dagens standard
• Som exempel finns en del studier där antroposofiska sjukhus har forskat på sina cancerpatienter. Då dessa sjukhus är kända för bl a mistelterapin behandlades de flesta cancerpatienter med mistelpreparat. Problemet är att man då saknar en så kallad kontrollgrupp, dvs patienter utan denna behandling. Man har försökt lösa det genom att ta det nationella cancerregistret eller patienter från ett grannsjukhus som jämförelse. Men detta gör att studiekvaliteten sjunker och resultaten blir mindre beviskraftiga. Dessutom anses det som mindre beviskraftigt att undersöka en given terapi ”i backspegeln”

Vilka tumörer har man forskat på?

• Bröstcancer - flest studier
• Gynekologisk cancer (livmodercancer, cervixcancer, CIN, äggstockscancer)
• Gastrointestinala cancer (tjocktarmscancer, levercancer, cancer i bukspottkörteln, magsäckscancer, levermetastaser)
• Lungcancer
• Hudcancer (malignt melanom, anala kondylom)
• Hematologiska maligniteter (Non-Hodgkin-Lymfom, olika lymfom, multipelt myelom, kronisk myeloisk leukemi)
• Urogenital cancer (urinblåsecancer, prostatacancer, njurcancer)
• Hjärntumörer
• Övriga mera ovanliga tumörer

Vad har man tittat på i de kliniska studierna?

• Överlevnad (22 prospektiva jämförande studier, 2 kohortstudier, 37 retrospektiva jämförande studier)
• Tumörminskning (4 prospektiva jämförande studier, 30 kohortstudier, 1 retrospektiv jämförande studie)
• Sjukdomsfritt intervall, återfall (5 prospektiva jämförande studier, 2 retrospektiva jämförande studier)
• Minskning av biverkningar från sedvanlig kirurgisk och onkologisk cancerbehandling dvs cellgifter, strålning, operation (8 prospektiva jämförande studier, 1 kohortstudie, 3 retrospektiva jämförande studier)
• Livskvalitet, sjukdomsrelaterade symtom (9 prospektiva jämförande studier, 15 kohortstudier, 4 retrospektiva jämförande studier)
• Längd av sjukhusvistelse (2 retrospektiva jämförande studier)

Var finns det mer information?

• www.mistel-therapie.de (Allmän och vetenskaplig information på engelska och tyska om mistelpreparat vid cancer med omfattande referenser)

Referenser och källor för materialet på denna sida: www.mistel-therapie.de